Min personliga hjärnutvecklare berättade för mig att jag måste ta itu med mig själv för att jag alltid säger till henne att jag mår bra och visserligen mår jag bra, men jag mår dåligt när jag väl tar kontakt med mitt undermedvetna, det är saker och ting jag absolut inte går och tänker på dagligen utan vissa dagar vaknar jag med dåligt humör, och vissa med bra humör, men sen kommer det perioder jag bara tänker på allt det dåliga, och det är det jag måste göra. Jag måste vara arg, glad och ledsen när jag väl är det. Så jag inte bara går och gömmer undan allt under mattan och fortsätter som om inget hade hänt, för det är vara bra.

Jag visste inte alls att jag har saker och ting i huvudet som krockar mer eller mindre, med varandra förrän igår på mitt möte med terapeften. Jag ska försöka jobba med att lyssna på vad jag själv vill, och jag måste tillåta mig själv att vara på det humöret jag faktiskt känner att jag är på. Jag har varit med om total kaos med mig själv en gång tidigare och det är nog endast för att jag inte pratar ut om saker och ting, nu gör jag ju det ioförsig med terapeften men absolut inte om allt jag skulle vilja göra, och det är det jag måste ta itu med.

Det här är rena rama döds-dagen för mig känner jag, jag känner mig onödigt känslig och med en klump i halsen. Visserligen har jag andra skäl just idag till att må som jag gör, och därför tänker jag göra det idag. För det är det jag behöver!

Konsten att kunna lyssna på sitt inre.